lindajeanette

Sååå.. haft en spännande eftermiddag!
Pratade min far alldeles nyss, det gick ungefär så bra som förväntat.
Efter det läste jag lite mer i "Pansarhjärta",
sen var jag uppe och pratade med Suzana en sväng..
Och jo, jag har jobbat lite också. Kan man tänka sig? Jobbat på jobbet!

Efter jobbet ska jag möta upp Jonas så ska vi storhandla,
som varje månad efter lön. Fyfan vad kul man har som arbetande kvinna!
--

Annars så kom jag på mig själv häromdagen med att vara väldigt.. onödig.
Jag gick in genom porten hemma och såg en familj som bor på samma våning som jag,
de står och väntar på hissen. "Vilken jäääävla lat familj!" tänkte jag,
och glömde helt bort de 9 av 10 gånger jag också tar hissen.
"Barn har de också! Dem ska man ju lära att inte vara lata,
att det minsann går lika bra att ta trapporna upp tre våningar".

Så jag går in i trapphuset precis samtidigt som de drar upp dörren till hissen,
KUTAR ALLT VAD JAG ORKAR(!!!!!!!!!!!!!!) upp för trapporna,
sliter upp dörren till svalen, springer fram till min ytterdörr,
och står och låser upp den när familjen går ur hissen.

Jag kämpar som ett djur för att de inte ska märka hur ansträngd jag är,
gör mitt absolut yttersta för att inte ställa mig dubbelvikt och bara total-flåsa.

Vänder mig lite halvt om och ger dem den mest nedvärderande blick jag bara kan.
(Med tanke på den inre striden för att behålla värdighet kan jag även bara sett jävligt kissnödig ut)
Blicken som liksom bara säger "Jag tog trapporna, jag är bättre än er, ni är lata och jag kom först"
De ler lite tillbaka och fattar uppenbarligen ingenting. Men hallåååå, jag vann?!?!?!

Tyvärr har jag inte sett dem sen dess, så jag vet inte om de uppfattade min hint
(som Malin så tjusigt har gjort! Och "Hata Gais", "Lisa" och "Pelle" såklart).

Och även om de nu liksom gjorde det så.. vet jag inte egentligen till vilken nytta det var.
I kind of almost died from syrebrist där liksom, i och med att jag ju inte kunde flåsa som behövde.
Mene.. vad gör man inte for a good cause?!
--